Live and let die
Som Guns 'n' Roses sjunger... Men vill jag verkligen "give in and cry"? Nä... Det är ju inte riktigt så det är, egentligen... Ibland är det tungt men man ska väl inte gå i lera och sörja som det heter! Äh jag vet inte - försöker vara positiv och det går ok mesta dels av tiden. Försöker sätta saker i perspektiv - det blir mer intressant då.
Imorgon jobbar jag mitt sista pass - känns konstigt och skönt. Vemodigt och spännande på samma gång. Jag kommer nog att vika ganska snart med tanke på ekonomi samt saknaden av kollegor och kidz.
Ska förhoppningsvis köpa träningskort igen men på ett nytt gym. Det har öppnat ett nytt här i närheten som har öppningserbjudande oktober månad ut: köp ett kort och få två! Perfekt till mister och mig. Även om framtiden är oviss ska jag nog ändå tvinga honom att köpa ett för att komma igång med lite träning - det behöver vi båda.
Valpens matte har köpt sig tid till på måndag - de ska avgöra under helgen hur de vill ha det.
Nä - låt oss för dagen säga: live and let live - det låter så mycket bättre!
